Sök:

Sökresultat:

367 Uppsatser om Skćnska kriget - Sida 1 av 25

Omedlingsbart? En teorikonsumerande fallstudie om medlingsarbetet under Iran-Irak kriget

År 1980 startade Iran-Irak kriget som pĂ„gick i Ă„tta Ă„r. Kriget utspelade sig mellan tvĂ„ starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pĂ„gĂ„ sĂ„ lĂ€nge och koncentrerat mig pĂ„ medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget Ă€r de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag anvĂ€nt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan anvĂ€ndas för att ge en inblick och förklaring till dagslĂ€get i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.

Förorenade kvinnor och avmaskuliniserade mÀn -En fallstudie av systematisk vÄldtÀkt av kvinnor under kriget i Bosnien-Hercegovina utifrÄn poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori

AbstractVÄldtÀkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det Àr först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som vÄldtÀkt i krig har fÄtt allmÀn uppmÀrksamhet. Den hÀr uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjÀlpa till att förstÄ varför kvinnor vÄldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring Àmnet utifrÄn ovan nÀmnda teorier. Genom att titta pÄ de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bÀttre förstÄelse fÄtts för anvÀndningen av dessa konstruktioner i krig och dÀrmed Àven en förklaringsmodell till varför man vÄldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att vÄldtÀkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina anvÀndes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och Àven mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Den illegale kombattanten och kriget mot terrorismen

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har prÀglat diskursen kring det rÀttfÀrdiga kriget med dess sÀrskilt utmÀrkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gÀllande diskussionerna kring rÀttfÀrdig krigföring. Studien visar ocksÄ att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nÀmnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemÀrkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus frÀmst pÄ dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rÀttfÀrdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rÀtt.

"Det universella kriget mot terrorismen" En analys av den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten

I denna studie analyseras den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten under perioden efter BeslandÄdet 2004. Det ena syftet med studien Àr att undersöka hur de tjetjenska separatisterna framstÀlls i diskursen. Det andra syftet Àr att analysera vilken roll framstÀllningen av separatisterna samt begreppet "kriget mot terrorismen" spelar i den ryska politiken och i agerandet i TjetjenienfrÄgan efter BeslandÄdet. I analysen anvÀnds Laclaus och Mouffes diskursteori samt teorin om den Andra. Resultaten visar att de tjetjenska separatisterna framstÀlls som "internationella terrorister" i diskursen och konstrueras som de Andra i förhÄllande till det ryska folket.

Kriget i Bosnien och Hercegovina : religiös pluralitet, ett upphov till krig?

Syftet med uppsatsen Àr att belysa de tre olika religionernas roll pÄ Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frÄgestÀllningen, pÄ vilket sÀtt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?.

Stingereffekten : Stingerrobotens inverkan pÄ det sovjetiska arméflygets taktik under Sovjet-Afghanistan kriget

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilken inverkan Stinger hade pÄ sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan.Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur sÄg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad betrÀffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur sÄg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget."För analys anvÀnds de grundlÀggande förmÄgorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förÀndringar som skedde under kriget. Taktiska förÀndringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa.Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krÀvt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer.

?De första leden nedmejades som rÄgax för lien" - FrÄn krigsromantik till realism i Hallandsposten 1914-1918?

Jag har i denna uppsats gjort en kvalitativ analys av strids- och vÄldskildringarna i Hallandsposten frÄn första vÀrldskrigets vÀstfront. UtgÄngspunkten har varit en teorimodell som delar in materialet i kategorier som spÀnner frÄn de krigsromantiska skildringarna i början av kriget till det mer realistiska under krigets senare Är. Resultatet av undersökningen Àr att det sker en förÀndring av det publicerade materialet under krigets lopp. Denna förÀndring visar sig i att det förekommer allt mindre krigsromantiska skildringar ju lÀngre kriget fortskrider. DÀremot sÄ ökar de mer realistiska skildringarna och dessa blir allt mer nÀrgÄngna i sin karaktÀr och kan mot slutet av kriget ses som fördömande..

SkÄnska krigets efterverkningar : Att leva i efterkrigstid

SkĂ„nelandskapen Ă€r en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett grĂ€nsomrĂ„de mellan SkĂ„ne och SmĂ„land under skĂ„nska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt omrĂ„de. GrĂ€nsbygden blev plundrad och brĂ€nd av bĂ„de svenskar, danskar och snapphanar, mĂ„nga förlorade allt de Ă€gde. Norra Åsbos dombok frĂ„n 1680 innehĂ„ller mycket information om trakten och hur mĂ€nniskorna pĂ„verkades och anvĂ€nde krigets omfattning pĂ„ tinget vid rĂ€ttsfall. Hur hanterades denna traumatiserade hĂ€ndelse av allmogen och av överheten? Söktes rĂ€ttvisa, försoning eller sattes hĂ€ndelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hĂ€nt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats pĂ„ tinget. .

Försvarsmakten som sÀkerhetspolitiskt instrument : En studie om synen pÄ det militÀra försvarets roll som maktmedel under kalla kriget och idag

Den svenska sÀkerhetspolitiken har genomgÄtt stora förÀndringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om synen pÄ anvÀndning av det militÀra maktmedlet har förÀndrats i takt med den sÀkerhetspolitiska omstÀllningen.Uppsatsen antar karaktÀren av en innehÄllsanalys, med utgÄngspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jÀmförelsedimensioner: mÄl, medel, metoder och hot. TvÄ försvarspropositioner analyseras, frÄn Är 1982 och Är 2008. Undersökningen visar att bÄde hotbild och den förÀndrade sÀkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förÀndrad syn pÄ det militÀra maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för anvÀndning i krig har minskat, till förmÄn för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..

I allmÀnhetens ljus : Svenska dagspressens rapportering om avlÀgsna krig

Titel: I allmÀnhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlÀgsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien Àmnade till att med stöd frÄn teorier om nyhetsvÀrdering och dagordningsteorin, ge svar pÄ vilka aspekter av ett avlÀgset, utdraget krig som fÄr högst nyhetsvÀrde i rapporteringen och pÄ vilket sÀtt kriget framstÀlls genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr artiklar och notiser studerades i tvÄ av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitÀrt lidande fick Àven ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervÀgande förmedlades pÄ ett negativt sÀtt, bland annat genom starkt vÀrdeladdade ord och en nÀstintill stÀndigt negativ valens. UtifrÄn studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvÀrde och prioriteras pÄ mediernas dagordning, jÀmfört med mÄnga andra delar av kriget.

Kriget mellan Hizbollah och Israel 2006 : framgÄng genom krigföringens grundprinciper?

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna frÄn historien visade pÄ att Israel borde kunna gÄ segrande ur kriget, men utgÄngen blev en annan. Hizbollah nÄdde framgÄng och Israel misslyckades med sin militÀra kampanj trots övertag i luften och i militÀra resurser.För att förstÄ hur Hizbollah nÄdde framgÄng i kriget utifrÄn militÀrteoretiskt perspektiv sÄ har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar pÄ att genom sitt agerande sÄ uppnÄdde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskningž handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgÄng i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Hotet mot Sverige : En studie kring Georgienkrigets pÄverkan pÄ svensk sÀkerhetspolitik

Det kalla krigets slut har medfört förÀndringar i svensk sÀkerhetspolitik. Sedan mitten pÄ 1990-talet har en vidgning av begreppet sÀkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör Àmnet högaktuellt. Med hjÀlp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade sÀkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frÄgan om hot mot Sverige och vÄr sÀkerhet pÄverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring sÀkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker anvÀnder hÀndelser i vÄr omvÀrld för att förÀndra hotbilden mot Sverige och vÄr sÀkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som hÀndelse. En innehÄllsanalys av offentligt tryck före kriget jÀmförs med uttalanden under kriget och detta jÀmförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förÀndringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk sÀkerhet vilket Àven gÀller ÄtgÀrder mot dessa hot.

AvskrÀckning inom svensk försvars- och sÀkerhetspolitik

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och upptrÀdandet hos det militÀra försvaret att det skulle verka avskrÀckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag Àn under det kalla kriget, kvarstÄr fortfarande mÄlet för de vÀpnade styrkorna att skapa avskrÀckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att Ästadkomma samma effekt fast med betydligt fÀrre resurser idag i jÀmförelse med dÄ?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om dagens syn pÄ avskrÀckning skiljer sig frÄn den som existerade under det kalla kriget, vilket i sÄ fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstÄende problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jÀmförande fallstudie med hjÀlp av kvalitativ textanalys.

LÀroböckernas skildring av Irakkriget : En narrativanalytisk studie

Studien undersöker hur Irakkriget,den vÀpnande konflikten mellan Irak och frÀmst USA och Storbritannien, skildras i lÀroböcker för grundkursen i Àmnet historia pÄ gymnasieskolan. UtgÄende frÄn Lennart Hellspongs berÀttelseanalys analyseras skildringarna av kriget i lÀroböckerna utifrÄn tre teman: Handling, Aktörer och VÀrdering. Undersökningen visar bÄde pÄ likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger pÄ en analys av 12 lÀroböcker för gymnasieskolan i Àmnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets hÀndelseförlopp börjar med olika hÀndelser. Ur analysen gÄr Àven att urskilja att lÀroböckerna anser att ockupationen inte var rÀttfÀrdigat dÄ USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det Àr USA eller George W.

Tiden, minnet, kriget och dess följder : Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

1 NĂ€sta sida ->